Meditation a la tennis

Det är nåt vackert med den här sporten. Nåt fridfullt. Nåt som sänker stress och höjer välbefinnande. Nåt så där skönt symetriskt.
Eller är det så att jag och super-P aldrig förlorat en dubbelmatch ännu (okej, om ni frågar 6-4, 6-1)